Rhodos, dag två

Andra dagen tog vi bussen in till stan. Den hette Rhodos. Knepigt värre. Vi är på Rhodos och ska till Rhodos. Hade de inte bättre fantasi än så?

Väl inne i stan begav vi oss mot gamla stan. Där var alla gator täckta av tusen, miljarders, triljoners stenar. Alla lika släta, fina stenar som man hittar nere på stranden. Hur många slavar kan det har krävts? Antagligen rätt många, men häftigt var det.

Jag ångrar verkligen att vi inte köpte någon glass där, eftersom det såg hur gott ut som helst! Dock var det lunchtid vid det här laget och jag började dela ut varningar till höger och vänster. Jag blir som bekant jobbig att tas med när mitt blodsocker sjunker.

När vi kom hit tyckte vi att det var rätt ställe att käka. Världens sötaste kattunge liksom (och mammas arm).

Det dracks otroliga mängder öl under resan. Vattnet är ju varken gott eller kul och beställer man läsk fick man världens minsta lilla glasflaska. Öl var liksom alternativet som släckte törsten i längden. Dock var de jäkligt dåliga på att variera sig. Det var Amstel, Amstel och mer Amstel.

Efter maten gick vi bland turiststråken och letade krimskrams, men det var de inte så bra på. De sa "real silver!" och såg stolta ut. Jag och syrran suckade och gick därifrån. Var är vårt halvgratis nickelskit? liksom. Sista dagen insåg vi att det var i vår lokala supermarket. Heh. Hur som helst är det alltid lika intressant att betrakta turistutbudet. Det är en som en rullande kuliss där samma varor återkommer hela tiden.

Framåt eftermiddagen hamnade vi i hamnen. Jag tyckte det var snygg kontrast mellan det gamla och det nya. Vi hade fikat och borde vara hyfsat nöjda och belåtna, men ändå började vi bli rätt trötta.

Men jag och syrran skulle leta lite till... Resten av familjen gnisslade tänder. Men hittar man en båt full av snäckgrejer så måste man ju titta närmare, eller hur?

På kvällen hade vi blivit lurade att käka på hotellet där de tydligen skulle ha en "Greek night". Vi sa först att vi inte ville äta där eftersom att de när vi åt lunch haft för hög musik på. De sa att de kunde sänka och vi gick med på att komma. Gissa om det blev karaoke och halvtaskig mat? Vi kunde knappt höra vad vi tänkte, käkade upp huvudrätten på tio minuter och flydde tillbaka till hotellrummet och vår balkong. Vi är antagligen de tråkigaste människorna någonsin, men det var verkligen fruktansvärt. Inte så otroligt roligt slut på första kvällen, men det var ändå mysigt att lyssna på syrsorna och tänka att det är 20 grader kallare hemma i Sverige...