rant de las musica-chicas.

Detta är inte vad jag vanligtvis terroriserar internet med, men den här videon fascinerar mig. Jesus är ascool och det är roligt att leta symbolik. Kan dock tänka mig att avvara de (allt för många) delar där Gaga dansar omkring i så få plagg hon kan hitta. Det är inte en slump att "starka kvinnor", suveräna sångerskor av någon anledning är mer nakna än påklädda närhelst man ser dem uppträda. Patriarkatjävel. Den närmsta manliga motsvarigheten jag kan hitta from the top of my head är Red Hot Chili Peppers. För typ hundra år sedan. Det var mer påklätt i Globen vill jag lova. Men seriously, den dagen det krävs av en ung sångare att han uppträder i kalsonger och dansar runt (en stång) sådär väääääääldigt sensuellt för att bli en stor stjärna (eller att det händer över huvud taget) slutar jag klaga. LOVAR!

PS. Flyttar imorgon och det här är sista natten hemma hos mamma och pappa. Skjuter upp den resfeberliknande kommer-inte-kunna-somna-episoden och läser lite Questionable Content.

nedräkning: T-2 dagar.

Jag rear ut mitt tonårsrum, allt ska bort. Minnen ner i lådor, bilder samlas in och bäddas ner mellan halsdukar och temuggar. U t m a t t a n d e.

dagens tre bra saker: tors 27 okt (4 dagar kvar)

1. Var bokstavligt talat fem minuter inne hos banken och skrev under de sista pappren för lägenheten. Firade med Jelly Beans och Wuthering Heights av Emily Brontë.

2. Har inte somnat en enda gång när jag har pluggat (!!)

3. Packade ner resten av min garderob förutom strumpor och ytterkläder och hela bokhyllan. Det tog större delen av kvällen, och när jag var färdig insåg jag att min nyinköpta bok fortfarande låg i påsen i hallen.

nedräkning: 5 dagar kvar.

Jag kan räkna upp alla de saker jag flyttar ifrån, men det känns roligare att tänka på allt det jag flyttar till; exempelvis att kunna sova varje natt eftersom min man (sambo!) ligger bredvid mig varje natt och gör mig trygg, i en större säng än min, i en lägenhet med ljuslila köksluckor och röd sovalkov där vi får äta våfflor varje dag. Oh heavens! Och det kommer vara fyra gånger så många bokhyllor som jag har på mitt rum, vilket innebär att alla mina böcker och lite till kommer få plats. Målet är ju att ha en hel vägg helt täckt av bokhyllor. Jag kan inte tänka mig något mer hemtrevligt. Jag hoppas att träden utanför köksfönstret har lite löv kvar då, så det finns aningen höst att titta på vid frukostbordet. L ä n g t a r.

And on a completely different subject, hur coola är inte mina kängor?!

Flashback till när jag var osynlig men utpekad och kändes som om varje dag i skolan var en implosion i min mage. Dagen när jag inte visste vad jag skulle göra, var jag skulle ta vägen för att ta ha hand om känslan och ensamheten och få den att försvinna. Jag gick igenom korridoren, förbi där alla i klassen satt och pratade, hoppade ut genom ett fönster och gick runt huset, in i kapprummet och genom korridoren igen. Ut genom fönstret in förbi ut in för jag vet inte hur många gånger och jag hörde någon säga något irriterat men jag vet inte om det var åt mitt håll.

i have no words for this madness.

två saker:

Först, för den som är lika seg som jag på att lyssna igenom årets alla avsnitt av Sommar i P1 så är det här den kompletta listan av alla från årets säsong jag anser värda att lyssna på:

Mark Levengood
Henrik Larsson
Babben Larsson
Timbuktu
Jonas Jonasson
Nanne Grönvall
Clara Lidström
Johan Wester
Martin Fröst
Gina Dirawi
Maria Wetterstrand
Yukiko Duke
Lars Ohly
Helena Bergström
Dilsa Demirbag Sten

För det andra är det här det enda jag vill lyssna på just nu, om och om igen. Kan vara en av mina absoluta favoritalbum/ep någonsin. Varvar det och King Crimson för att hålla mig i ett någorlunda lugnt och trevligt tillstånd när jag skriver tentan. Hoppas på att bli färdig idag (peppar peppar!).

tentadistraktion.

Jag köper inte nya kläder av princip (bara nya gamla kläder, dvs second hand), men känner mig frestad att vara olydig när jag ser den här bilden. "I think, therefore I nom" Kan det bli mer klockrent? För att vara en person som är löjligt förtjust i funny t-shirts är det lite underligt att jag själv endast äger en, och dess komiska effekt verkar inte ens ha spridit sig längre än till ägaren. Epic fail. Jag får fortsätta tråna på internet och digga Jobjörn. Communist party, woo!

kvack!

Med över hälften kvar att skriva på hemtentan tar jag till desperata metoder för att räta upp situtionen: julmust, singoalla och lösgodis. Jag är så trött på att vara i den här pressade situationen att producera text som man inte har någon aning om ifall den duger eller överhuvudtaget handlar om det läraren vill att den ska handla om. Jag vill bara flyttpacka så jag slipper bo mitt i ett bombnedslag av kassar och lådor. Slippa plugga i ett bombnedslag. Men det har jag inte tid med. Socker löser allt. För ett tag åtminstone.

nattliga tankar (skjuter upp mardrömmarna).

För det första kom jag nyligen hem från (tentauppehållet) Operan. Jag, syrran och mamma såg Carmen. Åh, som jag längtat! Tror jag var 13 år senast jag såg den. Jag kan varenda melodi, varje ton och ofta större delen av texten. Jag tror att en anledning till varför jag var bra på franska i högstadiet (?) är för att jag ständigt lyssnade på mappas LP-version av operan och jämförde de franska texterna med den engelska översättningen i dess booklet. Oh, happy times! Kvällens uppsättning var musikaliskt helt strålande. Det kändes i hela kroppen och hjärtat. Tyvärr var scenografin sämst. Många av sångarna verkade härma pappdockor och ibland såg de knappt åt varandra, fastän de skulle föreställa älskande. Dessutom drog de ner ridån var och varannan minut för att göra drastiska ändringar på scen. Typ flytta en glödlampa eller så. (Obs! Sant.)

För det andra gjorde jag en kopp grönt lime-te när jag kom hem. Om nom nom. Det passade sig fint till lite tentautfyllnadsflummidum. Förklaring är inspirationen vilken jag hämtade av videon nedan. Jag önskar att jag fick skriva en sån här uppsats istället. Hur mycket jag än älskar Simone de Beauvoir kommer jag aldrig sluta uppskatta kreativiteten i nedanstående verk.

"socialdemokratin är inte längre en ideologi, det är en opinionsundersökning"

Ola från Tankesmedjan i P3 säger det jag redan tänker om dagens politiker (och då inte exklusivt om sossarna). Så istället för att jag ska göra ett knapphändigt försök att förklara mig, lyssna!

Tillägg: apropå modeordet entreprenör jag tjatade om tidigare, hur trött börjar man inte bli på "vi måste bli tydligare med att förmedla vår politik"-epidemin som härjar bland alla partier som backade (-ish) förra valet?

Animals Being Dicks. Något så simpelt håller mig från att sova ikväll. Men det är kul att skratta tills man gråter, även om man är ensam.

dagens tre bra saker: tis 18 okt

1. Richard följde med mig till tandläkaren imorse. Jag var inte ett dugg nervös när vi gick dit (framsteg!), men väl i väntrummet dunkade hjärtat som om jag vore en litet kanin framför en stor lastbil. Då var det skönt att ha en varm hand att hålla hårt i. Tandläkaren och sköterskan känner mig och min fobiska sida sen tidigare och gör sitt bästa för att göra mig bekväm. Det tackar jag för! Inga hål försökte de pracka på mig heller. Lättnaden var stor.

2. Mitt nya orangeröda nagellack har efter två dygn inte skavt av sig det minsta lilla, just the way I like it.

3. Känslan att komma in från regnet, göra en kopp te och hitta godis som Richard lämnat kvar åt mig och krypa ihop under mysigaste filten för att bara en liten stund se en sitcom.

mary wollstonecraft och jag.

"Men ack, äkta män, och deras livskamrater, är ofta bara förvuxna barn - ja, på grund av tidiga utsvävningar knappast ens män till sin yttre form - och om den blinde leder den blinde, behöver man inte komma från himmeln för att säga vilken konsekvensen blir."

You just got burned, 18th century-style! Visserligen tagit helt ur sammanhanget ur hennes klassiska "A Vindication of the Rights of Woman", men älska att redan 1792 våga kläcka ur sig den sortens dissiga formulering. Indirekt riktad till Rousseau och gänget. I love it!

dagens tre bra saker: sön 16 okt

1. Morfar lever fortfarande (mot alla odds!). Han kom ut med färdtjänst, satt och läste expressen bredvid mig som pluggade och spelade spel på en överskattad surfplatta (Niclas, vi har en iPad - det har inte duuuuu!) och åt som en häst. Det är bra grejer om man siktar på att bli minst 94 år.

2. Jag har bara ~200 sidor att läsa till onsdag i Genushistorian och är mer än halvvägs färdig med skissen över första tentafrågan. Det är ett bättre läge än igår. Nice!

3. Powernap med Kelso, sunday style.

tips.

Blev länkad till en blog med roliga bilder och finurlig, välformulerad text. Check it out!

konsert, wei.

The British Pink Floyd Show i måndags.
Red Hot Chili Peppers i tisdags (bild + awesome!)
Opeth en torsdag i december.

Jag gillar't!

dagens tre bra saker: fre 14 okt

1. Nya ELLE kom. Den prenumerationen förlängs nog. Slog upp den direkt efter en lång diskussion vid middagsbordet om definitionen av feminism (hur kan man INTE vara feminist?!!?!?!?!??!?) vilket gav mig en hög ironiska kommentarer. I can take it. Jag pluggar genus så jag vågar öppna en modetidning utan att oroa mig över ökad press på utseende eller att sex håller på att försvinna (enligt brittiska septembernumret, eftersom killar nöjer sig med porr nuförtiden och det är ju killar som definierar sexet - eller hur?). I'm only in it for the clothes. Och Jessika Gedins boktips.

2. Kelso var kelig. Jag fick säkert en hel halvtimmas keltid. Win! Bästa pluggsällskapet. Dock var jag för slut för att hålla ögonen öppna, så det blev inte tillräckligt läst. Jag undrar hur länge mottot "det löser sig" håller? Absolut terminen ut!

3. Sushi till middag. Glass och färsk ananas till efterrätt. Dessutom vinner jag över båda päronen i Wordfeud.

mardrömmar igen igen och igen.

Min kloka pojkvän säger att jag ska försöka glömma mardrömmarna när jag har vaknat, sluta tänka på dem. Det går bättre eller sämre men oftast det senare. Vanligtvis går det i alla fall att försöka. Inatt var jag i Auschwitz, jagades av nazister, letade efter mat till små barn, gömde mig i kyrkor, klädde ut mig till nunna för att inte hittas, var i Auschwitz Auschwitz Auschwitz och stod i kö för att mördas och kämpa argumentera gråta vill inte ångesten folk som spottar sparkar skriker hånar och säger att "varsågod, självklart ska du få något att äta, vi sätter upp det på din nota!" och serverar en ett ruttet äpple och en macka för 280(0?) kronor gå förbi kamrarna där de brännmärker oss och klämmer ihjäl husdjuren med glödheta järnplattor. Precis på gränsen, in till gaskamrarna kanske, hittade jag någon högt uppsatt som lyssnade och smugglade ut mig, mamma och min syster. Pappa var det inte tal om. Bara kvinnor och barn, som om det var ett annat Titanic. Om och om igen. Hela natten. Det är en av de drömmar som jag inte kan glömma. Alltså har jag legat i hög utan att plugga eller packa idag. Jag mördades inatt och behövde visst lite tid att bearbeta det. Ser sjukt mycket fram emot att sova i natt.

farfar om farmor.

En av de mindre uppenbart bra sakerna med att flytta är sakerna man hittar när allt ska packas ner. Farfars böcker med hela sin tid med farmor nedtecknad har jag förut låtit stå i bokhyllan efter att snabbt ha bläddrat igenom och tittat på bilderna. Några år senare är jag mer nyfiken. Han har gått igenom alla almanackor och sammanställt nästintill dag för dag vad de haft för sig. Det är otroligt fint. "Min Ruth" skriver han. Jag hoppas nu verkligen att få vara någons partner in crime när jag blir gammal. Det som går att läsa mellan raderna är hur de cirklar runt varandra, aldrig tillräckligt långt bort. Nu när de är alltför gamla för att göra något av det han antecknat är de bara så lyckliga över att ha varandra. Farfar kramar farmor och säger att "det ska nog bli bra" när hemtjänsten och släktingar viner omkring dem och tjatar om rullatorer, mediciner och kostråd. Bara de får vara tillsammans.

Ur anteckningarna för 1999:

"Den sjätte åkte vi till Axelsberg för Effie 12-årsdag [min kusin]. Hon fick många gåvor. Från oss fick hon en slant och en bok om Riddartiden. Dagen därpå åkte Ruth till Södersjukhuset för prov av hörapparat. Jag gick till "Snickis" och använde bandsågen en stund. Den åttonde januari såg vi filmen "Indonesian coventry", en spännande film som slutade 00.10. Vi tog var sin besk innan sänggåendet. Den nionde januari var vi på Rigoletto på Kungsgatan och såg filmen "Fucking Åmål", som även vi gamla medgav att den var mycket bra. Söndagen den tionde var det minus 10 grader och vi tog oss till en utställning på Gröna Paletten. Den var tyvärr inte sevärd."

"Den tredje mars var det ett himla liv för att ett statsråd fått hyra en lägenhet av en privat värd. Det var väl svårt att få tag på någonstans att bo, men tidningarna ska ju också leva?! Den 24:e hade Ruth en "Förstaträff" med damveteranerna i området. Med andra ord syjunta."

"Den 29:e april köpte jag en brosch som Ruth önskade. Den var gjord av konstnären Neeij. Den 30:e april var det sång vid Rålambshov."

kategoriseringar.

Det finns inget finare man kan tänkas vara i dagens Sverige än en entreprenör. Det ordet är magiskt. Så fort det i vilket tänkbart sammanhang som helst dyker upp blir folk oerhört imponerade och positivt inställda. Missuppfatta mig inte, entreprenörer (vars skapelser inte är destruktiva) är väldigt... bra. Men är de inte bara en av alla de sorters människor som finns där ute? Hur coolt blir det att kunna dra igång ett random företag i jämförelse med hur det skulle se ut om alla sophämtare slutade jobba. Jag menar att vissa jobb är mer fundamentalt viktiga än andra. Barnskötare, vårdare, infrastrukturmänniskor etc. Att sitta och pilla med siffror kan i min värld aldrig jämföras med att ta hand om barn eller rädda människoliv. Varför är då entreprenören så populär? Varför hör jag det ordet var jag än vänder mig? Hur blev det plötsligt den mest statusfyllda egenskapen att tilldela sig själv? Kanske för att det är så vår kära alliansregering byggt upp landet. Kan du inte vara din egen lyckas smed och ge dig själv ett jobb passar du helt enkelt inte in i Den Nya Samhällsordningen. Att vara nöjd med att arbeta i någon annans företag eller för den allmänna nyttan är inte lika fint längre, även om man gör ett minst lika viktigt jobb. Därför stör jag mig lite för mycket på entreprenören, hur mycket gott de än kan tänkas göra. Eftersom att det känns som om det är den nya arbetslöshetsförsäkringen. Var din egen chef så kan du inte få sparken.

med kassie.

Det räcker inte med att få pussa honom på nosen, jag behöver honom för att kunna sova. Det är tröttsamt. Man kan inte lägga rabarber på en hel person. Det funkar inte så. Jag får använda en kudde som substitut, klänga lite på den och simulera hur jag hindrar R från att somna när vi är i samma säng. Det funkar. Lugnet är betingat till att ligga mot och lite över något. Gissa hur mycket den här aspekten av att bo tillsammans tilltalar mig?

Jag har gått tillbaka till mitt gamla destruktiva stadie där jag inte vill gå och lägga mig. Nu eftersom jag är rädd för att inte kunna somna. Att ligga och vrida sig i timmar skrämmer mig av någon anledning. Kanske blir det bara för mycket med mardrömmarna som jag vet ska komma, att det blir som att dra av ett plåster väldigt långsamt.

Vad skönare är är att jag nu när jag bott hemma ett par veckor och stressat ner mig igen från att fara omkring över hela stan för att hitta boende, så blir det åter igen trevligt att plugga. Allt jag ska läsa framöver verkar bara otroligt intressant och jag kan endast se goda saker i att umgås med mina böcker över en kopp te. Inte ens hemtentan som tar vid om en vecka (hjälp!) skrämmer mig. Det löser sig!

coffeebreak.

Mikey var i Stockholm över helgen. Vi drog en maratonfika på fredagseftermiddagen och uppdaterade våra dokusåpaliv för varandra. Hans innehöll mest drama och mitt sjukt goda nyheter. Jag har varit sjuk i veckan och inte varit duktig på att plugga av den anledningen, men nu kan jag inte koncentrera mig för det enda som far genom huvudet är antingen saker som behöver göras innan jag flyttar eller lovey-dovey bilder av hur mysigt jag och Richard kommer ha det som sambos. 1 000 000 vuxenpoäng - check! Därför borde jag verkligen sluta fika med folk. Jag måste gräva ner mig i ett hål och läsa om genushistoria, vilket kan vara det mest intressanta ämnet någonsin. Och apropå det, ekonomihistoria eller religionshistoria i vår? Jag kan inte bestämma mig. Jag vill bara fika.