lördag 26 januari 2013

crush of today: girl power!

Lördag i alla ära, men jag har suttit inne själv och pluggat. Av någon anledning bestämdes det att Spice Girls skulle vara mitt soundtrack. Ganska distraherande med videor proppade med tusen ton nostalgi, men kom igen, det är lördag och jag måste plugga! Den jag postat ovan var ett intressant sammanträffande då jag är halvt besatt vid att rita älvor nuförtiden. Jag hade ingen aning om att de haft med dem i en video, men så hade jag ju inte tillgång till MTV under perioden heller. Mitt mål med älvorna jag själv försöker få fram är dock att framställa dem som mindre... galna och anorektiska. Dessa får dock godkänt eftersom de uppträder i en absolut flummig video. Allt som är lite luddigt i kanterna får en andra chans i min värld. (det är jag som gav min pojkvän en rosa jojo med Rainbow Dash på i julklapp!!) Lite hallonsoda och choklad på det så har jag haft en helt okej lördag. Avsluta med Spice World-filmen och måla naglarna till en regnbåge? Ja tack!

torsdag 17 januari 2013

noterade att pluggandet följer favoritmusikalens låtar:

Inledningen av tentaskrivandet, när en fortfarande har kontroll över situationen (aka. Everythings's alright):
I slutet när tangentbordet brinner och en är nära trötthetstårarna (aka. men GUUUUUUUD varför dödar du mig för?!):

onsdag 16 januari 2013

tentavecka.

Jag är en lyckans ost som får möjligheten att sitta inne och se ut över snötäckta träd med en kopp te bredvid mig, smattra på tangenterna och skriva en helt onödig hemtenta. Det ska bli så skönt med en termin där jag kanske äntligen får lära mig något. Nästa vecka, Sociologi I. Nu ska jag få den här uppsatsen överstökad så fort som möjligt. Jag känner så mycket pepp! Jätte... jättemycket. Som Flyttershy:

lördag 12 januari 2013

"Because everyone knows the crotch-first attack is the most effective"

Jag har ägnat flera timmar både idag och igår åt att kolla igenom samtliga bilder publicerade på The Hawkeye Initiative. Det är uppmuntrande att såna här projekt startar och lever runt. Det är beviset på att det inte bara är jag som är förbannad. Initiativet går ut på att ta valfri bild ur en serietidning som visar en kvinna i en, hur ska jag uttrycka det, extremt sexistisk och omöjlig pose, och sedan rita Hawkeye i samma pose. En del av kvinnoporträtten är skrattretande i sig själva (konstnärerna verkar ofta helt glömt bort att vi också har en ryggrad), men när de byts ut mot en man syns det mer än väl hur överdrivet kvinnor porträtteras. Det är inte bara jag som är arg. Det är den här typen av sidor som är det bästa med internet, när vi samlar våra gemensamma erfarenheter för att se strukturer och mönster i samhället. Det ger mig hopp för framtiden.

torsdag 10 januari 2013

jag är inte lika deppig den här veckan.



Kelso the cat.Kelso the cat.Den här veckan bor Kelso med oss. Kombinerat med mycket fritid och ett behov att avsluta en tegelsten fantasy blir det extremt mycket mys. Förra årets kattbesök lärde oss att han vill åka hem hellre förr än senare, då han blir rastlös och förbannad. Än så länge är allt bara fint. Vi kelar mest hela tiden, när han inte försöker utforska utrymmet under diskbänken utan att bli upptäckt. Han är ett sött litet knas min kissemiss. Jag måste se till att krama och lukta så in i bängen mycket nu för att kompensera de 51 kattlösa veckorna.

torsdag 3 januari 2013

årssummering 2012.

Årets uppgift: Inte sjunka igen. Leva veganskt.

Årets depression: Hösten har varit tyngre.

Årets räddning: Att ingenting gigantiskt gått åt helvete.

Årets vän: I love every pony!

Årets nykomling(ar): Jag kan inte komma på några materiella, men Pinkie Pie är ju rätt schysst. Och Buffy Summers. Det är safe to say att jag utvidgat min immateriella vänkrets.

Årets konsert: Är kluven mellan Steven Wilson och Opeth. Kan inte heller komma på om jag hann med någon annan, men så har jag också svårt att höja musikupplevelser över varandra. Steven tog mig i handen och Opeth spelade på Grönan, vilken alltid är färgglad och sprakande. Bådadera gör dem speciella och minnesvärda. Får jag räkna in alla hundra gånger jag såg De Tre Musketörerna på Stadsteatern också?

Årets kommer-aldrig-glömma: När morfar dog. Att gästa ett judiskt bröllop.

Årets dricka: Hallonsoda och earl grey-te.

Årets maträtt: Snabbnudlar.

Årets klarar-mig-inte-utan: Smartphone + hörlurar.

Årets resa: Israel var underbart, spännande och ombytligt. Kommer dessutom aldrig glömma min korta visit på Rivieran.
Cannes 2012 Cannes. Antibes 2012 Antibes. Imperia/Dolcedo 2012 Dolcedo. Israel 2012/Monday Israel 2012/Monday Israel.

Årets bråk: I don't do bråk? eller så händer det just nu. Jag är inte säker.

Årets film: The Hunger Games är antagligen den som påverkade mig mest. Jag och Emmy drog och såg Berättelsen om Pi i mellandagarna. Är helt tagen och ännu kärare i tigrar nu.

Årets bok: Det är svårt att bortse från att jag läst A Song of Ice and Fire nästan konstant sen i juni. The Hunger Games-trilogin har också varit en konstant sen dess, men som ljudbok.



Årets hjälpande hand: Richard som pussar på mig när jag blir ångestig.

Årets jag-ångrar-faktiskt-lite: Att jag inte tog något av de få tillfällen som gavs att nattbada. Men så var det ju en crappy sommar också.

Årets befrielse: Jag kan göra vad jag vill med min kropp. Ingenting är rätt och fel. Det är ditt problem om du anser att jag ska följa speciella regler bara för att jag har en viss kropp. Hej då rakhyveln! (och oj vad det har stirrats, men vem bryr sig?)

Årets upptäckt: Buffyverse.

Årets lyckligaste dag: De absolut bästa dagarna jag har är i detta sällskap

Första advent. Midsummer 2012 Midsummer 2012 TSG 2011  

Årets chock: Goodstore har fortfarande inte kunnat återinföra sojabitar i sitt sortiment? Inget känns särskilt chockerande i vår skandalmarinerade värld. Lite överraskande var det att finna blond snubbe het.

Årets årstid:
Sommaren, även om den inte var så somrig av sig.

Årets fest: Jag inser nu att mängden fest i mitt liv kanske bör åtgärdas. Det har festats, men de flyter ihop för mig. Ingen sticker ut som extraordinär.

Årets garv: Nu är jag inte säker på huruvida detta hände innan tolvslaget eller ej, men jultomten/påskharen. (kanske garvades det mer över något annat, men detta låg nära i minnet + askul)

Årets skämt:
Whatever Ola Söderholm said.Lyssna: "Resten av affären är fylld med vanlig indiandödarmat  

Årets ord: Brony. Hen. 
 
Årets mest frivilligt välbesökta plats: Frescati.
Årets mest uppskattade plats: Sunnydale. Jag gömde mig där allt som oftast. Och strandpromenaden där jag promenerade fram och tillbaka många sommarkvällar.

Årets flitigaste redskap:
Smartphone, hörlurar, dator. Som vanligt.

Årets drog:
"If you like tears, pain and doomed ships, watch Buffy the Vampire Slayer, show that will ruin your life." (Random citat från någon av alla tusen Buffy-tumblrs jag följer.)

Årets låt:
Enligt last.fm är det denna som spelats mest. Den är så väldigt bra. Synd bara att den är så kort.

Årets lögn: Om jag ser klart sista säsongen av Buffy nu kan jag äntligen gå vidare med mitt liv sen.

Årets sanning: Det är svårt att avgöra. En tolkning av det är att jag trots 60 hp ekonomisk historia fortfarande är övertygad vänstermänniska. Den röda vägen ter sig trots allt jag lärt mig under två terminer (vilket jag misstänkte skulle vara väldigt liberal-/marknadsekonomiskt vurmande) fortfarande som den bästa.

Årets bäst välbehållna löfte: Veganism. Att inte klippa av mig håret (och jag var otroligt sugen flera gånger!)

Årets sämst välbehållna löfte: Jag avlägger sällan löften riktigt på allvar eftersom jag tar det så hårt att inte uppfylla dem. Kan inte komma på något jag svikit i år. Jag räknar inte de gånger jag bestämt mig för att diskat men struntat i det osv.

Årets mest skrämmande händelse: Morfars döda kropp. Döden. Alla cancerbesked.

Årets det-trodde-jag-aldrig:
Att morfar inte gjorde mer uppståndelse innan han drog.

Årets komplimang: Richard. Jag är inte lite jobbig ibland och nu har vi varit tillsammans två år och bott ihop i ett år utan att han verkar tröttna. Det är den största komplimang jag kan få.

Årets jag-hatar-dig: Migränjäveln.

Årets citat: Inget.

Årets förlåt: Inget.
 
Årets kallaste händelse: Many a day without summer.

Årets hetaste händelse: Mellanösterns öken.

Årets läskigaste mojäng: Inte många läskiga mojänger i år. Den superavancerade borren som påstås kunna borra i våra betongväggar?

Årets går-ej-att-lyssna-på-utan-tårar-låt: Sen denna spelades på Stinas begravning har jag inte kunnat höra den utan att rysa, bli ledsam.

 

Årets pigga-upp-låt: 
 

Årets café: Mineur. I min värld byter de aldrig namn. Har heller inte hittat någon värdig utmanare.

Årets te: Nu på sluttampen köpte jag hem ett äpple och kanel-te som jag blivit helt kär i.


Årets se-upp-till-artist: Steven Wilson, Mikael Åkerfeldt.

Årets jag-klarar-mig-faktiskt-utan: En TV. Vad ska jag nu säga när försäljarna ringer? Kommer dock antagligen använda morfars gamla TV mest till att se film, via datorn. Större skärm är alltid trevligt :)

Årets tv-program: Game of Thrones, Girls, Buffy the Vampire Slayer, My Little Pony - Friendship is Magic, Historieätarna, New Girl, Project Runway.

Årets tråkigaste högtid: Jag har ingen aning? Kyndelsmäss?

Årets lyckligaste stund:
Sekunder i bra sällskap. Ögonblick när jag lyckats fokusera all koncentration på bra musik, stänga in mig i en bok. När jag fick ta Steven Wilson i hand. Det var så coolt!