Självfallet ringer en sköterska och meddelar att min tandläkare vabbar idag. VAFAN?! Först fick jag en ny tid till den 17 april, vilket jag tyckte var aningen långt fram, och efter ett tag fick jag istället en tid tjugo i åtta nästa vecka. Jag tror nästan att hen hittade på den eftersom jag lät så desperat i luren. Nej, det känns inte alls roligt när jag laddat och haft ångest som sjutton och så ska det skjutas ännu längre fram. Ändå blev jag inte ett dugg förvånad när jag fick beskedet. Det kändes som om jag redan visste att något sånt här skulle hända. Tack världen, tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar