Igår var andra gången på alltför kort tid som Tele2 hade en alltför lång fikapaus. Och får man någon ursäkt? Aldrig. Jag skulle träffa Fine i hennes familjs nya lägenhet i stan. Kommer jag ihåg vilken port hon bor i? Nej. Kommer jag ihåg portkoden till porten jag inte kommer ihåg? Nej. Fungerade det att ringa med en Tele2-telefon? Nej. Har alla i Stockholm Tele2-mobiler? Ja. Det tog hur lång tid som helst i regnet att hitta en person med en annan operatör så att jag kunde ringa Fine och be henne komma ner och rädda mig. Sedan var allt jolly good med vaniljhjärtan och kaffe och finaste Fine.
Idag är det effektivt pluggande som gäller. Jag blir galen om min kropp idag igen bestämmer sig för att vara så trött att jag inte kan koncentrera mig utan bara tänka på sängen. Det är så tröttsamt! Jag har faktiskt sovit ordentligt inatt och då vill jag ha resultat! You hear me?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar