OMG det är äntligen sommarlov-känslan skjuts upp på obestämd framtid. Jag är glad över ljuset och värmen, att jag inte behöver tänka på tenta (förrän omtentan jag lär bli tvungen att skriva i augusti) och att terminen är över. Ändå. Ångesten går aldrig över, och just nu är jag ledsen. De senaste två dygnen har jag haft huvudvärk som pendlar fram och tillbaka över gränsen till migrän och illamåendet ruvar ständigt i bakgrunden. Motståndskraften räcker inte till för alla åkommor. Det är en sån där dag då jag lyssnar på Trains, om och om igen. Jag vill inte vara med just nu, kan jag få sova en tid?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar