Nästan hela dagen har gått åt till att redigera bilder från helgen. Jag gick loss med kameran som aldrig förr och knäppte några hundratal bilder. Var länge sedan det blev så mycket fotoglädje. Härligt. Jag saknar det. Utan den gråa vardagen (hur solig den stundtals än är nuförtiden) var allt nytt, spännande och intressant att dokumentera. På senare tid har jag insett hur kul jag faktiskt tycker det är att fånga sociala tillställningar, men känner mig smått osocial när jag smyger omkring och letar vinklar. Folk får stå ut, det är bara så. Om tio år kommer de tacka mig, kan jag ju hoppas i alla fall.
Hela helgen, vår lilla minisemester, var helt gudomlig. Som jag misstänkt blev det långa promenader på stranden, sällskapsspel och god mat i gott sällskap (om än inte alltid "mat utan ansikte"). Det jag inte visste var att gud skulle le sitt mest strålande leende och ge oss en liten försmak på sommarvärme. Årets första joggingrunda i kortärmat, frukost utomhus och barbent eftermiddag. Behöver jag säga mer? Gudomligt. När vi kom ner första dagen var det förvisso dimmigt och kyligt, men det glömdes snart bort. Sol sol sol!
I bakgrunden, hos den andra gruppen kor, längst till vänster såg vi en dygnsgammal kalv. Den måste varit så ung, då den knappt kunde stå och vinglade fram på långa ben. Hur gulligt som helst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar