Det värsta som finns är att vakna. Det är lätt att konstatera ens utan några tidiga förpliktelser. Den här terminen verkar merparten av mina föreläsningar ligga på eftermiddagen. Tack gode gud. Men jag kan inte låta bli att fundera över hur det kommer bli i framtiden. 8-17 är ju samhällsnormen, och oj vad det gör ont i kroppen, oavsett vilket tid man sagt godnatt. Kanske ska jag plugga resten av livet bara för att kunna ha sena föreläsningar och slippa värken i kroppen när jag vinglar iväg till badrummet halv sex på morgonen? Tror inte det. Moment 22. Ska försöka leva i nuet och sån skit istället för att oroa mig. Tar en stärkande promenad och pysslar med pärlor ur en gammal skokartong (sen läskig föreläsning). Hejs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar