Det är nästan fem år sedan jag fick idén att snagga mig. Jag befann mig i ett hus i Sollentuna och såg delar av V for Vendetta för första gången. Förälskelsen var blixtsnabb och bilden av Natalie Portman är för evigt inristad på min näthinna. Aldrig att jag fått för mig att jag skulle kunna bli lika snygg som hon i sitt millimeterkorta hår, men jag ville åtminstone prova. Jag pratade om det, testade idén, ville! Omständigheter, en pojkvän med väldigt starka känslor mot det hela, kom hela tiden emellan och till slut gav jag upp tanken. När förhållandet tog slut tänkte jag ironiskt att det vore ganska klyschigt att göra det då, bryta med det gamla. Det blev inte en allvarlig tanke förrän jag på juldagen låg i flera timmar och inte kunde sova. Plötsligt var jag övertygad om att det enda jag kunde göra var att försöka och se hur det blev. Tiden sedan dess har varit en seg väntan på varmare dagar. Mars, hade jag sagt. Mitten på mars. Well, that didn't work out quite as I expected, did it? Jag blev för otålig. Istället kidnappade jag Emmy, hennes badrum och en trimmer och resultatet syns ovan. Jag är så jävla nöjd. Vill nästan göra det kortare. Behålla det såhär ett tag. En fem år gammal dröm är uppfylld och det känns otroligt tillfredsställande att ha vågat. Även om det bara är hår.
