lördag 29 juni 2013

min vårtermin får sluta i augusti.

I vanliga fall skulle jag vara helt on the same page med Oz, men inte idag. Förutom delen att jag antagligen inte kommer få ett jobb av mina skillz så fick jag dessutom ett jävla F på terminens sista tenta. Det kom inte som en överraskning, men är superirriterande eftersom kursen var lätt. Jag har innehållet i bakhuvudet, varför jag inte ansträngde mig med att plugga så mycket. Såååå jag missade tentan på en liten detalj. Och har en inte alla detaljer spelar det ingen roll att alla andra är på plats. Jag måste skriva om hela grejen, inte bara den delen jag blev underkänd på. Det kommer inte bli så mycket jobbigare än de där intensiva fyra timmarna med kramp i handen (seriöst, låt oss åtminstone använda datorer!!!!) eftersom det inte är mycket extra jag behöver peta in i hjärnan. Det jag är mest bitter över är upplägget på tentan. Det är opedagogiskt, uppmuntrar inte till kreativt tänkande och ser framför allt ut mer som en hemtenta än en salstenta. När ska de införa förbud mot salstentor där uppgiften är att producera många sidor text?????

fredag 28 juni 2013

boklista boklista boklista.

1. Vilka författare köper du alltid i inbundet (dvs, snabbt efter boken kommit ut)?
Bara Harry Potter (J. K. Rowling) medan de släpptes. Amanda Svensson har jag också köpt tidigt och inbundna, men hennes böcker är så pass korta att det fungerar. Annars föredrar jag att vänta på pocketutgåvan. Det skulle dock inte förvåna mig om jag hugger nästa del av A Song of Ice and Fire innan pocketversionen är utkommen.

2. Vilka författare har du flest böcker av i bokhyllan?
Ken Follett (22 st)
J. K. Rowling (13 st)
Tolkien (10 st)
Marian Keyes (9 st)
Haruki Murakami (8 st)
Astrid Lindgren (8 st)

3. Vilken var den senaste boken någon tipsade dig om, och vad tyckte du om tipset? Var blev du tipsad, om det var en blogg?
Senaste tipset lär ha varit från Bokhoras senaste podd. Den handlade dock om noveller så jag kan inte påstå att jag la något på minnet. Noveller är inte min kopp te. I min värld är en bok på 800 sidor att föredra.

4. Vilken var den senaste boken du gav bort? Mottagande?
Amanda Svenssons Välkommen till den här världen. Emmy verkade bli jätteglad! Vi gillar henne båda två men jag är mer av den maniska sorten, den som inte kan stå ut med att hon inte hade ett eget exemplar. Sen gav jag min syster UnderbaraClaras Vintagepimp och Hemmafix, vilket jag uppfattade som att hon gillade.

5. Har du några biblioteksreservationer just nu?
Nej, det har jag aldrig. När jag vill läsa en bok vill jag läsa den NU.

6. Vilken bok/böcker läser du just nu?
A Dance with Dragons av George R. R. Martin
Sense and Sensibility av Jane Austen.

torsdag 27 juni 2013

arbetsmiljöproblem.



Försök att jobba hemma möter hinder i gosekatten. Jag erkänner villigt att det finns värre saker än en kattunge med enormt mysbehov (nästan större än mitt, men bara nästan!) men hon hindrar mig effektivt från att skriva. Förvisso involverar mitt skrivande mycket tänkande där jag annars skulle dra i mitt imaginära skägg, så där gör hon nytta. Jag behöver ta mig hemifrån mer. Det är vad jag är sämst på. Mitt hem är min trygghet. Utanför är läskigt... men bara nästan lika läskigt som att aldrig få den där boken skriven.

måndag 24 juni 2013

att ha mens samtidigt som jag lyssnade på liv strömquists sommarprogram där hon pratade om mens var en stor upplevelse. jag älskar henne ännu mer nu.


Inte för att snubben vet hur det känns, men whutever.

torsdag 20 juni 2013

när små glädjeämnen blir stora.

Dagens projekt var att fika och flanera på södermalm med Emmy. Vi släpade oss förbi Goodstore och jag köpte mer bejkon, betalade och slängde ett öga i frysen. Alltså, flera olika sorters glasspinnar! Veganska! Med choklad på! Och strut! Flera! Att välja på! Jag minns inte när jag senast gjorde såna glädjeskutt. Tänk att jag fick sitta i solen och lapa glass som alla andra femåringar och komma ihåg varför en brukade tycka att det var underbart. Vegansk glass i kioskerna borde bli moderaternas nästa vallöfte för då kommer ju alla andra partier ta efter == riksdagsmajoritet jao!

onsdag 19 juni 2013

jag förstår inte hur dessa dagar går till:

Inte vakna av alarmet på flera minuter och kröp upp till katten och gjorde en kopp te eftersom kaffe är så äckligt och jag drack det igår så jag orkade inte och satt vid datorn och vaknade till vid alla nyhetsflöden och piggnade till och föll tillbaka i tröttheten så ställde klocka på en halvtimma och somnade i soffan och vaknar en timma senare och då måste jag ju äta lunch för klockan var så mycket och laga lunch tar tid så när jag har ätit färdigt min mat till Doctor Who går jag till duschen och var efter det färdig att börja med dagens pyssel och klockan är redan sex och ett andetag senare åtta och jag som behövde handla idag drog raskt skiten ur kattlådan och sprang fram och tillbaka till affären och kan väl hemma rosta mackor så det går att låtsas som om jag ätit två måltider idag och innan klockan blir midnatt kanske jag hinner skriva liiite till?

tisdag 18 juni 2013

den begynnande demensen.

Diskussionen den här våren har gått ungefär så här:

Mamma: Therese, kan ni ta hand om Kelso några veckor i sommar?
Jag: Eh, nej, är du galen?
Mamma: Men vadå råååååå?
Jag: Kelso är en utekatt som knappt står ut med att vara instängd i vår etta EN vecka på VINTERN!
Mamma: Men han kan ju inte vara själv vår lilla snuttepluttegubbesötis!
Jag: Om grannarna ser till att han har mat kan jag åka ut några gånger och hälsa på honom.
Mamma: Okej!

Mängd tid går.

Mamma: Men Tessan, kan du ta katten i sommar?
Jag: NEJ!
Mamma: Men vem ska ta hand om honom då?
Jag: Jag har ju sagt att jag kommer och tittar till honom!

Mängd tid går.

Mamma: Snälla Therese, kaaaaaan du inte ta Kelso när vi seglar?
Jag: Men NEJ!
Mamma: Katter ska inte vara ensamma i två veckor, det är för lång tid!
Vän till familjen: Nej, det är ganska lång tid för en katt...
Jag: Men jag har redan sagt till mamma typ femton gånger att jag kan åka och hälsa på honom.
Vän till familjen: Ja, men då så!
Mamma: *mutter*

Mängd tid går.

Denna bild dyker upp på mammas instagramkonto med bildtexten "Nu är Kelso redo för sjön. Kanske inte mentalt men ändå!"

Alltså, herre-jävla-gud! För det första är Kelso sjukt söt i flytväst. För det andra ser han inte ett dugg glad ut. Inte det minsta. Han kommer hata dem och mig för all framtid! Det vill säga om han inte smiter när de landat på första bästa ö. Katter går att ha med på båt, jag har sett det flera gånger, men Kelso är verkligen inte en sådan katt. Han är det fegaste på fyra ben som någonsin skådats (näst efter Astor som knappt vågar titta på en).

Jag pratade med pappa i telefon.

Jag: Hur gick du med på det här?!?
Pappa: Det var inte så att jag gick med på det, det mer bara hände...
Jag: Du inser att han kommer hata er?
Pappa: Heh, ja?
Jag: ... men jag sa ju att jag ska hålla honom sällskap!
Pappa: En gång i veckan räcker inte.
Jag: Eh, okej?
Pappa: Ja, som jag förstått det har du sagt att du ska komma ut en gång i veckan, och det är ju lite lite.
Jag: Jag kan inte minnas att jag sagt att jag ska vara ute en gång i veckan. Jag kan tänka mig att vara där flera gånger i veckan, typ var tredje dag.
Pappa: Ja, men då så! Jag vidarebefordrar det.

Nu väntar jag med spänning på att absolut inget av detta ska gå upp för mamma utan att jag igen ska behöva kriga för att rädda katten från det helvete som ~5 kvadratmeter lounging space och oändligt mycket vatten omkring utgör för en kisse.

måndag 17 juni 2013

kattvakt, 2.

Här rollspelar Freja nuvarande status mellan henne och resten av lägenhetens invånare. Natten till igår lät hon så mycket att Richard orkade bry sig (aka. gå ur sängen och prata allvar med henne) och igår kväll välte hon ner båda våra orkidéer på golvet. Den som jag räddade från morfars lägenhet när han dog var helt skild från från krukan och jorden låg utspridd över hela golvet. Vi är aldrig mer kattvakt säger Richard och jag vill hävda att jag fortfarande älskar det lilla livet och att om vi inte ska skaffa katt vill jag åtminstone få ta hand om vänners pälsbollar då och då. Det var sura miner igår men nu är det bra. Hon fick några godisbitar och känslan av den lilla nosen och munnen i handen när hon ivrar i sig är så mysig att jag kan gå sönder.

lördag 15 juni 2013

kattvakt.

Det här är Freja, en kompis jag längtat efter hela våren. Hennes människor är i USA och hälsar på släkt en månad, så hon hänger hos oss under tiden.
Jag är inte van vid att bo med en katt som 1) vill mysa, 2) dricker av vattnet i sin skål och 3) äter fler än en sorts kattmat. Hon är helt enkelt super!
Det syns inte här, men Freja är sjukt sällskaplig. Hon snackar hela tiden. Ibland när vi sover också, vilket kanske är att vara översocial. Eller bara irriterande, beroende på vem av människorna i hushållet du frågar.
Jag är första kattvakt och kan inte gosa nog mycket med henne. Richard jamar tillbaka och rufsar henne i pälsen, vilket verkar räcka för honom (hur en kan stå emot att nuffa den mjuka magen fattar jag inte). Jag gillar verkligen vår nya kompis!

fredag 14 juni 2013

avel vs. sexuellt övergrepp.

Lyssna: "Man får fortfarande skära upp djur i små små bitar och sätta på Lady Gaga"
Ola Söderholm är på ett ungefär mitt ljus i tunneln. Han säger inte det jag ska tänka, utan det jag redan har tänkt. Fast bättre (och knasigare). Hans åsikter går så att säga ovanligt bra ihop med mina. Jag har länge fruktat att han också ska lasas ut från SR (som Sara Hansson och Nanna Johansson) och för några veckor sedan nämnde han i ett program att så är fallet. Vem ska bry sig om miljön i Tankesmedjan nu? Vem blir ny hovreporter?

Hur som helst är det helt rimligt att jämföra sexuella övergrepp på djur med avel, att tvångsbefrukta kossor. Vi kommer förbjuda tidelag, att sexa sig med djur, men det kommer fortfarande vara helt okej att äta dem och använda dem som kläder. Det är en logik som inte går ihop för mig. Jag hoppas att djurrättsorganisationer började massanmäla mjölkindustrin, anklaga dem för sexuella övergrepp på djur. Det skulle sätta fingret på om det är djurskydd politikerna verkligen strävar efter. Det kan ju inte vara den eventuella förövarens upplevelse av situationen som sexuell eller inte som ska få avgöra om det är ett brottsligt handlande. Den diskussionen behövs. Det är för många som tror att kon inte behöver kalva för att producera mjölk. Det är för många som inte räknar in de ensamma bebisarna och desperata mammorna i sina val.

torsdag 13 juni 2013

det är inte djurplågeri, det är normalt beteende i industrin.

Just det. Det är vårt problem. Eller ja, att någon skulle påstå att det inte är djurplågeri som sker i den industriella uppfödningen är förvisso ett ganska allvarligt problem. Att behandling som plågar djuren ses som helt normalt bara för att de är vanligt förekommande är vårt problem. Att det dessutom skulle agera som någon typ av logisk ursäkt och bortförklaring är rent av löjligt.

Inslaget måste ju utöver det sjuka i nyheten behålla sin komiska edge, och reportern hålla fast vid sin carnistiska världsbild (alltså äta kyckling medan hen tittar på videor av plågade djur). Även om jag aldrig kan gå med på att det är okej att äta djur tycker jag ändå att det är bra att de tar upp frågan. Slaktindustrin skulle alltså mena att djurrättsaktivister agerar av ekonomiska intressen? Vi behöver endast konsultera siffrorna för att se att så inte är fallet. Särskilt med tanke på att industrin har några gånger större anledning att fortsätta med vad de pysslar med och hålla kameror borta enligt samma logik. Detta är extrem lobby at its best: ett skämt

Jag orkar inte ens gå igenom slutet. You're the guy running around saying there's pee in the pool. I know there's pee in the pool... Folk vill inte undersöka bevisen för djurplågeri eftersom de vet att vad de kommer finna är hemskt och att de kommer behöva ifrågasätta sitt beteende. Det är ungefär samma sak jag får höra när jag förklarar varför jag är vegan.

PS. The Colbert Report gästades av Paul McCartney igår och spelade på jordens coolaste piano, omnomnom!

tisdag 11 juni 2013

PostTentaSyndrom?

OMG det är äntligen sommarlov-känslan skjuts upp på obestämd framtid. Jag är glad över ljuset och värmen, att jag inte behöver tänka på tenta (förrän omtentan jag lär bli tvungen att skriva i augusti) och att terminen är över. Ändå. Ångesten går aldrig över, och just nu är jag ledsen. De senaste två dygnen har jag haft huvudvärk som pendlar fram och tillbaka över gränsen till migrän och illamåendet ruvar ständigt i bakgrunden. Motståndskraften räcker inte till för alla åkommor. Det är en sån där dag då jag lyssnar på Trains, om och om igen. Jag vill inte vara med just nu, kan jag få sova en tid?

fredag 7 juni 2013

underskattad sysselsättning.

Februari månad var hög tid att göra något jag väntat på i mer än tre år, att lägga ett till pussel. Jag fick detta favoritmotiv av min syster i födelsedagspresent eller julklapp för något år sedan och har legat i mitt bakhuvud sen dess. Efter en dryg månads meditativt pysslande hade jag bara det vita fältet kvar. När jag två månader senare inte lagt en enda ny (vit!) bit plockade jag undan det, ofullständigt. Det fick inte ligga och samla damm på golvet längre. Nederlag? Nej. Prioriteringar! När det inte finns en enda skiftning i biten att gå på har hela idén med pusslet försvunnit, för att hitta rätt bit måste du prova dem en efter en, om och om igen. Alltså är jag nöjd ändå. Slutsats: färg > svartvit.

torsdag 6 juni 2013

mirres förra födelsedag.

Israel 2012/Wednesday
Galileen. Mer än 30 grader varmt. Middag med den mest spektakulära utsikten (och bästa veganmaten jag någonsin ätit!) dagen innan bröllopet. Vi kom undan kaoset och satt i timmar och mös. Jag minns inget annat från den dagen än restaurangen, solljuset som gjorde klippväggen röd. Nu har det gått ett helt år och min syster fyller 22 år. Grattis plutten!

vad jag ångestar över cirkus 1000ggr/dag.

måndag 3 juni 2013

s03e09

söndag 2 juni 2013

podden jag saknat.

Veganprat har släppt blott två avsnitt hittills, men redan efter första var jag helt redo att omfamna den helt. Innan den dök upp i flödet från Djurens Rätt hade jag ingen aning om att jag saknat det. När jag rabblar över det senaste intressanta från poddarna jag lyssnat på för Emmy svarar hon ofta med nyheterna från matpodden hon lyssnar på. Jag lyssnar för att jag älskar henne, det som är viktigt för henne är viktigt för mig osv, men orka lyssna på prat om mat, timma ut och timma in. Egentligen är det inte fel på ämnet, utan att mitt huvud placerar det under så mycket mer intressanta ämnen. Feminism, kultur, historia, filosofi, komik, nutidsbabblet... och veganismen! Varför har jag inte reflekterat över det hål ämnet utgjort bland mina prenumerationer?

Upplägget att två stycken relativt nyblivna veganer sitter och pratar djurrätt, veganmat, köttnormen osv. tilltalar mig. Jag är själv relativt nybliven vegan, har inte ens klockat ett och ett halvt år. Det är intressant att höra dem prata om saker jag själv funderat över och om insikterna jag också fick när jag slutade dricka mjölk. Att angripa ämnet från en nybörjares perspektiv gör att podden öppnas för lyssnare som inte är fullfjädrade i ämnet.

Apropå att vara nybörjare måste jag säga att jag uppskattar deras entusiastiska användande av ljudillustrationer. Det påminner mig lite om ett barn som först öppnar ett nytt program på datorn och måste använda alla funktioner, nu! Det som på något sätt kan sammankopplas till ett ljud i ljudarkivet (som jag antar kommer med programmet de använder för att klippa programmet) följs av ett ljudklipp. Det är bedårande, vilket här har enbart positiv innebörd från min sida. Det är något med den bakomliggande ivern som gör mig så glad. Det är som ett extra stänk glitter över... vad som helst. Vi kan inte få för mycket glitter i livet!

Jag rekommenderar samtliga att gå in på deras hemsida. Där länkar de till ungefär alla bra vegan-videos youtube har att erbjuda, vilket var ett mycket tilltalande medium för information och inspirerande tänk när jag blev vegan.

lördag 1 juni 2013

återkommande foto #2

Det är det minst nyskapande självporträttet internet någonsin sett, men jag gillar mina fotbilder. Vissa människor uppger att de inte gillar fötter, varken sina egna eller andras. Jag har inga problem med dem (huden över hälsenan är den lenaste i hela världen). När jag varit out and about och i ett uttråkat ögonblick tagit närmaste objekt till hands har det varit lika delar tidsfördriv som fotografi. I efterhand när jag tittar på dem gillar jag hur det säger något annat om var jag befann mig, var mina fötter stod just då. Nedan finns Berlin, Finland, födelsedagar och otaliga promenader jag aldrig får tillbaka.

I think it's a 0006 I think it's a 4318 I think it's a 0543 I think it's a 9523 I think it's a 7272 I think it's a 4087 I think it's a 0348 I think it's a 2440 I think it's a 0008 I think it's a 2804 I think it's a 9419 I think it's a 8770